Lite spänning i vardagen....
Nu har vi internet igen.
Just nu iaf=)
Man vet ju aldrig hur det är imon...eller om en stund.
Jag kanske inte ens hinner skriva klart det här inlägget=)
Dagarna som gått har kantats av jobb, jobb, o lite mer jobb.
Därför tänkte jag igår göra saker o ting lite mer spännande här i huset.
- jag går o fixar salladen till imon då?
(säger hon när mannen o bror övar drinkar)
Hon skär tomaten, fint.
I sånna där lagom bitar...
Sen är det gurkans tur, o det va ungefär då som de mesta gick snett.
- Skär från dig, INTE MOT DIG!!!!
Hur många gånger har man inte sagt det till sina barn?
Men jag, JAG skulle ju bara göra det lite fort, lite gurka, herregud.
Lite gurka med en förbannat hård, jäkla plast över sig.
Hugg, hugg i plasten, hugg, hugg i HANDEN!!!!!!!!
Ja det är sant!
Jag högg mig verkligen rakt i handen.
Givetvis tappade/slängde jag kniven i vasken o höll för handen så jag slapp se allt blod.
Funderade i en sekund om jag skulle ropa efter hjälp eller ej.
Nej, så illa är det inte.
Två sekunder senare så känner jag hur det droppar!!
Jag ropar, dom kommer, jag sätter mig ner, dom säger "HELVETE".
Jag svimmar, vaknar, spyr o sen skäms jag lite också=)
Fan va känslig man är=)
Det enda jag tänkte på va att jag INTE, INTE ville sy.
Vadsomhelst men INTE DET!!!!!
Hugg av mig handen, jag skiter i vilket, men sy inte i mig snälla!
Så utan att knappt titta på såret bestämde jag mig för att det inte va så farligt, lindade handen, svimmade en gång till, o borstade tänderna över en hink liggandes i soffan.
Nu är det ju roligt när den svidanden känslan är borta...men då...NEJ!!
Idag är det bättre...
Hade säkert behövt ett styg eller två...men handen har väl bra läkekött eller?
På jobbet har dom skrämt upp mig me infektioner o blodförgiftning...snälla dom där arbets"kamraterna".
Ska bli kul att se hur jag gör imon.
Då firar vi, mannen & jag, 5 år o ska på spa!!
TIMING, där ja!!
Simma med ena handen högt...ja gud...jag ska ta ett kort på detta=)
Just nu iaf=)
Man vet ju aldrig hur det är imon...eller om en stund.
Jag kanske inte ens hinner skriva klart det här inlägget=)
Dagarna som gått har kantats av jobb, jobb, o lite mer jobb.
Därför tänkte jag igår göra saker o ting lite mer spännande här i huset.
- jag går o fixar salladen till imon då?
(säger hon när mannen o bror övar drinkar)
Hon skär tomaten, fint.
I sånna där lagom bitar...
Sen är det gurkans tur, o det va ungefär då som de mesta gick snett.
- Skär från dig, INTE MOT DIG!!!!
Hur många gånger har man inte sagt det till sina barn?
Men jag, JAG skulle ju bara göra det lite fort, lite gurka, herregud.
Lite gurka med en förbannat hård, jäkla plast över sig.
Hugg, hugg i plasten, hugg, hugg i HANDEN!!!!!!!!
Ja det är sant!
Jag högg mig verkligen rakt i handen.
Givetvis tappade/slängde jag kniven i vasken o höll för handen så jag slapp se allt blod.
Funderade i en sekund om jag skulle ropa efter hjälp eller ej.
Nej, så illa är det inte.
Två sekunder senare så känner jag hur det droppar!!
Jag ropar, dom kommer, jag sätter mig ner, dom säger "HELVETE".
Jag svimmar, vaknar, spyr o sen skäms jag lite också=)
Fan va känslig man är=)
Det enda jag tänkte på va att jag INTE, INTE ville sy.
Vadsomhelst men INTE DET!!!!!
Hugg av mig handen, jag skiter i vilket, men sy inte i mig snälla!
Så utan att knappt titta på såret bestämde jag mig för att det inte va så farligt, lindade handen, svimmade en gång till, o borstade tänderna över en hink liggandes i soffan.
Nu är det ju roligt när den svidanden känslan är borta...men då...NEJ!!
Idag är det bättre...
Hade säkert behövt ett styg eller två...men handen har väl bra läkekött eller?
På jobbet har dom skrämt upp mig me infektioner o blodförgiftning...snälla dom där arbets"kamraterna".
Ska bli kul att se hur jag gör imon.
Då firar vi, mannen & jag, 5 år o ska på spa!!
TIMING, där ja!!
Simma med ena handen högt...ja gud...jag ska ta ett kort på detta=)
