Läkarbesök för 511:e gången...
känns det som iaf.
O idag kom vi fram till vad min son INTE lider av.
Han har INTE:
Lunginflammation
några konstiga blodvärden
halsfluss
Kikhosta
vattenkoppor
osv...
O det va ju bra...att vi vet vad HAN INTE HAR!!
Men jag som mamma skulle bra mycket hellre vilja veta vad han faktiskt har, vad det är som gör att man mår som han mår.
Jag funderar över om jag överreagerar, om jag gör fel och vad jag isf kan göra annorlunda.
- "Du gör inga fel. Du har ett barn som blir sjukare än andra med tanke på astman/kruppen....han blir dubbelt sjuk...det är årstiden...inte konstigt du är livrädd..."
O ungefär då slog det mig:
Du har ett barn som blir sjukare än andra...
Jag tror inte jag har tänkt så tidigare.
Jag har nog trott att det är normalt att springa upp en gång i timmen bara för att kolla hans andetag...
Att ni andra föräldrar där ute gör likadant.
Att en vanlig förkyldning slutar i 1 1/2 veckas vabbande och ännu mindre sovande...
Ja jag är livrädd o orolig.
Ja oroar mig för att medicinen inte hjälper, att jag ger hans lilla kropp för mycket, att jag på nåt sätt bidrar till att han blir sjuk.
Jag kanske sätter på han för lite kläder, inte ger han tillräckligt varierad kost...
Läkaren tyckte nog att jag var knäpp.
O det tycker jag också.
Jag vet innerst inne att jag gör allting rätt men ändå blir det såhär.
Det finns ingenting jag kan göra hur mycket jag än försöker...o det är sååååå frustrerande.
Nu ska vi titta på "hitta nemo" och plåstra om det lilla ömma fingret som den DUMMA doktorn stack i...
O idag kom vi fram till vad min son INTE lider av.
Han har INTE:
Lunginflammation
några konstiga blodvärden
halsfluss
Kikhosta
vattenkoppor
osv...
O det va ju bra...att vi vet vad HAN INTE HAR!!
Men jag som mamma skulle bra mycket hellre vilja veta vad han faktiskt har, vad det är som gör att man mår som han mår.
Jag funderar över om jag överreagerar, om jag gör fel och vad jag isf kan göra annorlunda.
- "Du gör inga fel. Du har ett barn som blir sjukare än andra med tanke på astman/kruppen....han blir dubbelt sjuk...det är årstiden...inte konstigt du är livrädd..."
O ungefär då slog det mig:
Du har ett barn som blir sjukare än andra...
Jag tror inte jag har tänkt så tidigare.
Jag har nog trott att det är normalt att springa upp en gång i timmen bara för att kolla hans andetag...
Att ni andra föräldrar där ute gör likadant.
Att en vanlig förkyldning slutar i 1 1/2 veckas vabbande och ännu mindre sovande...
Ja jag är livrädd o orolig.
Ja oroar mig för att medicinen inte hjälper, att jag ger hans lilla kropp för mycket, att jag på nåt sätt bidrar till att han blir sjuk.
Jag kanske sätter på han för lite kläder, inte ger han tillräckligt varierad kost...
Läkaren tyckte nog att jag var knäpp.
O det tycker jag också.
Jag vet innerst inne att jag gör allting rätt men ändå blir det såhär.
Det finns ingenting jag kan göra hur mycket jag än försöker...o det är sååååå frustrerande.
Nu ska vi titta på "hitta nemo" och plåstra om det lilla ömma fingret som den DUMMA doktorn stack i...
