Just nu för 2 år sedan....
...gick mitt vatten!!
Jag va på väg att sätta mig i bilen men hann aldrig så långt för rätt som det va sa det "plask" när jag lyfte på benet *skratt*
Gud vilken känsla det va, jag va INTE alls förberedd på det...hahaha!!
Så det va bara att traska hem igen me vattnet siprandes mellan benen.
När jag gick förbi min grannen som rensade ogräs så frågade hon om jag glömt någonting me tanke på att jag kom hem igen.
Jag tror jag svarade att: "ja, det hade jag nog"
Sen va det bara att ringa mannen o säga att det va dax.
Pappa ringde jag också för han skulle köra ner mig.
(mannen jobbade ju i samma stad som förlossningen då så han va ju redan där)
Den stackaren, Pappa alltså, hade precis köpt ny bil o va sååå nervös att fostervattnet skulle fläcka ner bilen *skratt*
Ja ner till förlossningen kom vi, fast jag fick sitta på en plastpåse hela vägen=)
Men känslan va så skum o jag är otroligt tacksam att jag fick vara med om det!
Att vattnet bara går så, man har inte ont (jag hade inte det, iaf inte just då=)), trycket på magen lättar lite o man vet att nu jäklar är det dax!
OTROLIGT HÄFTIGT!!!
